Violakongressen nr 37 avslutades ikväll [läs. Igår kväll] för SONviolasternas räkning med en s k bankett ute på en vingård – Morgenhof - en tjugo minuters bussresa från Stellenbosch. Vi bjöds på en trerätters middag med hur mycket vin som vi ville dricka, förstås, och flera tal och underhållning. Det var en värdig avslutning, skulle jag vilja säga, på en kongress som varit riktigt lyckad och som blir ett minne för livet för oss östgötar; nåja, en serb, en japan, en skåning, en gotlänning, en finne, en uppsaliensare, en västmanlänning, en smålänning och en stockholmare [och Bellman].
Jag råkade ut för en incident då Janne och jag gick till marknaden. Plötsligt var vi innne i ett i huvudsak svart område. Två vita killar gick förbi oss på trottoaren varvid den ene gjorde en gest mot min över axeln dinglande kamera och bad mig att ”hide the camera”. Jag förstod plötsligt allvaret i situationen och stoppade ner kameran i ryggsäcken. Ingenting allvarligt hände den här gången, men tydligen gäller det inte riktigt överallt att ”Stellenbosch is a safe place”.
Ett intressant föredrag bjöds i förmiddags av Dawne Haddad, en kvinnlig sydafrikansk fiolbyggare som bott tretton år av sitt liv i Cremona, varit lärling till Bisolotti och sedan haft sin egen verkstad och butik i samma stad. Nu bor hon i Sydafrika igen och hennes föreläsning gällde just Cremona och dess fiolbyggarmästare under den gyllene tidsepoken från Andrea Amati till och med Guarneri del Gesù.
Roger Chase med pianisten Elna van der Merwe gav oss vid lunchtid en bländande recital med tre engelska verk. Det var Bax och Dale och en till som undertecknad har glömt namnet på.
Chase var också huvudperson när sex moderna altfioler skulle provas och jämföras med varandra. I händerna på en solist av den kalibern lät alla sex violorna väldigt bra. Till saken hör då att jag själv tidigare hade spelat lite på ett av instrumenten, det var just Dawne Haddads viola, och konstaterat att den var torr och torftig trots sina tjugo spelade år. Kontentan av jämförelsen faller inte ut till min fördel...
Dagens stora händelse var dock när våra kollegor Erika, Nanako och Gaga medverkade i ”Composer's forum” och spelade Savikangas violasextett tillsammans med Max Savikangas själv. Se bilden. Övriga medverkande var en bulgarisk sydafrikan och en sydafrikanska. Det hela lät väldigt bra och även Savikangas andra verk, för viola och flöjt med honom själv på altfiol, var mycket hörvärt. Våra vänner gjorde ett mycket bra intryck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar