Min dag förstördes delvis av läkarbesöket. 32 dollar för att komma dit. Sedan ville de inte ta emot mig för att jag bor på hotell. Men de fuskade till ett undantag. Hundra dollar för diagnostik och preskriptioner. Det var ett virus. Ändå 72 dollar i utskriven medicin! 26 dollar för att komma in till Eastman School igen. Pust. Vad meningslöst!
I morse hörde jag delar av en intressant diskussion om Karen Tuttles arv till eftervärlden. Sju Tuttle-elever hade samlats i ett slags expertpanel, för en diskussion i ämnet. Det var bl a Jeffrey Irvine, Kim Kashkashian och Carol Rodland. Orden som uttalades mest var pull - release. Karen Tuttle verkar ha haft ett enastående kunnande och insikter i den kroppsliga delen av violaspelet, och en förmåga att vägleda varje elev rätt, enligt just dennes behov.
Senare fick jag höra efterföljaren till Tuttle, Heidi Castleman, i en masterclass. Castleman har ett beundransvärt sätt att närma sig eleven genom förtroendeskapande. En psykologisk mästare, verkar det, och likaså uti fingerspetsarna i teknisk - kroppsliga spörsmål. Där har vi väl en som direkt för vidare Karen Tuttle's legacy?
Äntligen fick jag nu till sist höra en av de här orkesterrepertoarklasserna! Tyvärr var det inte högsta kvalité på den, enligt min åsikt; man blir kräsen på ett sånt här ställe.
På grund av det nedrans läkarbesöket missar jag James Dunhams recital, Donald McInnes föreläsning och Hartmut Rohdes recital. Bland annat, faktiskt.
Transkriptionsrecitalen på eftermiddagen kunde jag i alla fall höra första hälften av. Atar Arad spelade det helt meningslösa arret av Kodály, på Bachs kromatiska fantasi. Därefter en egen, humoristisk kapris med namnet "Franz". Arad är 67 år gammal, förresten, men kvick i fingrar och tanke.
Dimitri Murrath närmast brottade sig igenom Bartóks soloviolinsonat. Den är tillräckligt svår att spela på violin, men Murrath fick den att fungera på viola. Kanske var det hans egen transkription. Det framgår inte av programboken.
Dagen avslutades traditionsenligt med bankett. Många utmärkelser var det att dela ut, och hedersmedlemskap och sådant. Maten var god. Nytt för i år: vinet fick man betala extra för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar